jennanderson

Ja, då var årets matfestival ännu en gång över. Men matfestivalen, vad är det? Jo det är 14 åringar som springer runt och är fulla på stan. Varannan person klarar sig men dom andra får ta ett snack med polisen samtidigt som en annan snut häller ut deras billiga äckliga vodka framför näsan på dom.
Jag låter jätte anti 14 å¨rningar som är fulla nu, men jag vet hur det känns. Vi har alla varit med om samma sak än gång i livet. Nu tycker vi att dom borde skämmas liiiiiite, för det gjorde ju vi. Men nu istället när man är 18 sitter man inne på ett öltält, Skövdes nya skämt - Vibe eller så blir det en runda inne på Husaren.

Igår hade vi lite förfest hemma hos nyblivna 19-åringen Erik Berling. Mycket trevligt måste jag säga. Strax efter halv nio så gick bussen mot stan och på direkten hamnade jag, Ebba och Bea utanför Husaren. Och ja, vi kom in. En skön lättnad när man insåg att man inte behövde sitta och glo inne på VVVIIIBBBEEE! usch va anti ja låter men känner mig mer hemma på Husaren. Ber så hemskt mycket om ursäkt.


Om en timma ska jag ÄNTLIGEN få träna igen, soooom jag har längtat. Helt sjukt. Det har gått 8 månaders sen jag satte min fot på gymmet, men nu är det min tur igen. Efter det blir det en lång dusch innan jag ska hämta upp mina grejer som ligger lite utspritt över hela Tibro.

En fortsättning.

Jag är fortfarande klassad som tablettmissbrukare här hemma. 7-8 tabletter om dagen proppar jag i mig för att klara av mitt liv. Men det är jag samtidigt glad över. Förut, för ungefär ett halv år sedan var de det värsta jag visste. Att jag åt tabletter för att vara glad, men hjälpte dom? Nej. Inte det minsta. Men nu, en helt annan person står jag själva på mina egna ben och klarar av varenda liten grej som går emot mig. Det går inte förklara men det känns så fruktansvärd bra, allting. Hur det har kommit sig är det ju bara jag som vet. Och från och med igår vet två av mina närmatse vänner det också.

Varför lägga ner energi på något som egentligen inte har någon betydelse. Man lägger bara ner energin för att man TROR att den har betydelse. egentligen kan man mer eller mindre bara skratta åt det. Iallafall just nu. Sen så är det ju så att vissa inte har fattat vinkeln av vad som egentligen hänt, men det är inget jag tänker hänga upp mig på. Vissa beter sig som idioter, men vet ni? Då kan ni fan få va det för ni är inte ens värda skiten under skorna. Och där skrattade jag lite igeeeeeen, haha... Jag bara skrattar och skrattar och slår huvet i väggen för att jag ska se om det verkligen är sant.

Vad har vi mer..? Jo, jag har ett år kvar i skolan. Känns ruskigt jävla svin bra. Fredagen den 10 juni 2011 tar jag studenten, Åhåååå underbart med andra ord. Efter det ska jag härifrån. Långt bort härifrån. Även om jag trivs just nu och jag vet vilka som står mig närmast så ska jag ta med dom jag verkligen vill. Jag ska Göteborg, Stockholm, Motala, London eller Florida. Vart som helst av dessa städer, för Tibro är en liten jävla håla som "Kills you when you´re young", det är faktiskt sant. Man lever som en liten instängd filur och flyttas hit coh dit. Har man tur får man permission och får upptäckta nya platser. Men det är väldigt sällan om man säger så. Man får helt enkelt vara glad för det man får se här i livet. Men jag ska verkligen göra något åt det och ta mig härifrån. Jag vill upptäcka nya platser och se vad världen har att erbjuda. En dröm. En tanke. En verklighet, förhoppningsvis.

Detta inlägg som kommer nu har jag funderat över i två timmar på om jag ska dela med mig av eller inte. Jag fick leta fram min plånbok, skaka fram en enkrona och köra krona eller klave med mig själv. Det var länge sen nu jag delade med mig av mina tankar och det som tynger mitt hjärta. Men vet ni, jag har egentligen inget negativt om mitt liv att berätta. Under denna sommar har det hänt så mycket i mitt liv, jag har kommit tillbaka ner på jorden, jag har börjat lyssna mer på mig själv och på vad min kropp egentligen klarar av. Mitt psyke har blivit tusen gånger starkare och jag kör mitt eget race. Jag har fått nya/har kvar mina underbara vänner. Och dom jag litar på mest vet vilka dom är. Ni har hjälpt mig med så mycket även om ni inte vet om det. Ni har kanske inte gjort något speciellt, men ni har bara funnits där vid min sida. Sen har vissa försvunnit också, vilket jag är lika glad för. Nästan ännu gladare.

Idag när jag var ute och gick min milvandring så fick jag stirrblick så jag nästan trampande på en katt. Helt plötsligt slog tanken mig om hur det kom sig att jag hamnade på sjukhus i mitten av februari. Känns som jag på något sätt tappat greppet och minnena om vad som hände i våras, vilket är en positiv grej. Men jag fällde en tår för mig själv när jag gick där i skogen när jag kom på hur allt började, hur allt var och att jag aldrig fick något slut på det. Ångestattacker varje dag, varje timma gjorde att all min energi tog slut. Jag visste inte vem jag var eller vart jag skulle ta vägen. jag skadade och var elak mot mig själv men mest av allt skadade jag mina nära och kära. jag har sån ångest över hur mycket min familj fick lida. Jag önskar att det aldrig hade hänt, men vad skulle jag göra? Under den tiden kändes det som jag bara hade en utväg, och det var att förstöra för mig själv och försöka inse vilken idiot jag var.


Och det har jag gjort nu. Jag har verkligen insett vilken jävla idiot och egoist jag var. Jag tänkte inte på någon annan, jag bara tänkte på mig själv hela tiden. Men jag vet nu vad allt berodde på, men det behåller jag för mig själv. Inte ens min mamma, min bästa vän eller min psykolog vet om det. Dom kommer heller aldrig få reda på det. För det som det nu handlar om, stör mig inte längre. Det är helt borta från min värld, min hjärna. Det finns ingen/inget som kastar sten på mig längre samtidigt som jag fösöker hånga stenarna. Jag stänger mina öron, blundar med ögonen och håller käft för jag ska aldrig mer komma tillbaka till det som jag varit med om.

Nu när skolan har börjat igen, får man samma gamla vanliga fråga "hur mår du?" men jag vet att det inte är ett vanligt "hur mår du?", utan ett "hur mår du, med du vet vad?" Men då ger jag den ett stort leende och säger att jag mår förjävla bra, för det gör jag. Oftast iallafall. Som just nu, jag sitter här och ler. Jag har ingen bra anledning till det, men allt känns så bra på något sätt. Jag är lycklig igen.


Imorgon ska jag till skolan igen. Ska tillomed stå på torget när Matfestivalen äger rum och skämma ut mig mellan 12-14. Kom och joina vafan.



I wasn't happy then but, I was always on the run. And I could go forever on.
I was so curious and I was always on my knees, and I said please please.
I was not satiesfied, but that was the best day of my life, Bu I wouldn't try to do it again.

Vaknade imorse av att jag trodde mitt huvud skulle explodera av allt mitt hostande från hela natten. Trodde jag skulle behöva akutoperera min rygg och jag trodde min hjärna var en tickande bomb. Plus att det regnade floder utanför mitt fönster. Så vid 05:36 betsämde jag mig för att gå tillbaka till sängen och lägga mig. Vilket var rätt skönt. För 50 minuter sedan gick jag upp sängen som en ny människa. Dock var jag en sväng på vårdcentralen imorse för att kolla min hals efetr 4 veckors hostande. Fick några bigga tabletter som jag ska svälja, HELA + någon ting för min lilla snok. Jaja, hoppas att jag bnlir frisk tills i helgen iallafall. För det kan hända mycket roligt en helg som denna.

Sist jag skrev hade jag, Lisa och Tessan varit på skolan mellan regndropparna och satt upp ett lakarn. Utan spik, lim, eller va man nu kan skada en trävägg med. Vi tog maskeringstrejp. Hur gick det då? Jo, med tanke på Sveriges orkan ute så satt den på halvkant i går morse när vi stormade in i skolanscaféteria. Slutade med att några av alla treor blev utslängda ur skolan, vissa somnade, vissa härjade runt hela dagen, en del shottad ei caféterian och andra satt bara med hesa halsar och hade förjävla roligt.

Känna inte ens jobbigt att gå till skolan längre. Menar inte att jag Ä-L-S-K-A-R skolan precis utan mer att det är mindre än ett år kvar tills vi tar studenten. Och när 94:orna är kortade än hundarna så får man se upp vart man går.


Efter skolstarten igår firade vi med en fika på Pim's. Vet inte riktigt hur mycket vi skämde ut oss men vafan man måste ju bjuda lite på sig själv, eller? Jag själv kan erkänna med tanke på mina två timmars sömn igår natt så var det inte så konstigt att jag beteéde mig som en idiot på Pim's uteservering.

Ja, sitter i Lisas soffa med Therese och Amber, en hund asså. Har även kollat på The last Song med tjejerna, Bot, Lundberg och Stenberg. Är inte trötta längre så funderar på att dygna. Eller jag måste iallafall noppra ögonbrynen. Tjaa.

Sitter på Havstena med mina lesbiska vänner Lisafisa och Terrorese, har käkat lite mat och nu kollar vi på fångarna på fortet. Gamla nostalgiska minnen kan man säga. Imorgon väntar skolan med sista året, så vi börjar tagga studenten redan imorgon bitti halv sju med alla treor i Bologner. Så piiiipiiiiiip här kommer vi, med min visselpipa för 19:90.



Jag & min goding Ebba i Stockholm!

Idag är det våran sista sommarlovs dag innan det är dags för skola igen. Men eftersom vi börjar trean så gör det inte så mycket. Idag ska jag städa iordning mitt rum, leta fram mina skolböcker, köpa lite new stuff osv. Men först ska jag ut på en promenad innan jag går och solar. Ikväll blir det sleepover hos Lisa med Tessan.
Ses imorgon halv sju!

Som sagt har vi varit i Stockholm i helgen. Kan säga att det var rätt skönt att bara åka iväg sådär lite spontant med bestämandet på fyllan i torsdags. Men vi åkte hemifrån vid halv fem tiden så jag och Lisa hann och nyktra till lite. Stannade en antal gånge rpå vägen med olika behov och vi kom fram till Stockholm vid halv tio. Då var det inte så mycket annat att göra än att byta om fort som fan, springa ner till seven eleven och köp atunnelbane-kort och tillslut hamnade vi på ute-companiet med mycket om och men. Men vi får tacka huvudstadens boys som inte bryr sig så mycket om pengar. Kommer i limosin och klockan halv tolv är notan redan på 5000 spänn. Själv satt vi mest som fem fån från landet och väntade på att kvällen skulle ta fart. Efter några glas hit och några glas dit så fick vi brådis in på toaletten. Men fanns det någon toalett på utecompaniet? nej. Så vi fick gå ner till Sture-companiet och vilka fick gå in vip? Jo vi, fast mest för att vi skulle på toa såklart men det visste väl inte dom vilka planer vi hade.

Klockan halv fyra sitter vi i lägenheten och äter nudlar med kyckling smak. Somnar glatt till Beas fina stämma.

Lördags morgon. Vaknar och stormar upp ur sängen halv ett. Lagar en god? hotellfrukost med äggrösa, baugette med kall falukorv och thé.. mycket fint. Gör iordning oss lite halvt och sedan går vi in mot stan vid halv tre tiden för en fika. Efter ett antal letanden efter en billig fika mitt i stockholm stannar vi i Kungsträdgården. Fikat var inte ens värd 71 spänn och det började ösregna samtidigt som det var Stockholm wanna be Thailand eller nått. Konstig och dålig musik spelades och deras danser var inte heller speciellt roliga och kolla på. Till o med min pappa skulle dansa och sjunga bättre. När det hade slutat regna och solen tittade fram tog vi oss hemåt. Gick snabbt in på en av alla Stockholm 1000 HM. Vi hade betsämt att inte shoppa men hur gick det? Jag fick nog med mig en kavaj och en topp och några smycken allt. Typiskt mig.

När vi kommer tillbaka till lägenheten är det bara tagga för dagens utgång. På med spotify och hoppa in i duschen en efter en medans resten börjar göra iordning maten. Kl. 21 korkade vi upp och vid halv tolv tänkte vi ta oss mot stan men när man inte är så stadig på benen är det mycket som man ska hinna med. Halv ett sitter vi utanför Stockholm nyöppnade nattklubb Lobby. I helgen var dte invigning så ja, varför inte testa något nytt.. Möter upp Beas kompanioner och vem kommer inte med dom, jo Bobby från mammas-pojkar. Haha, ja så vi går väl inte med honom förbi nattklubbschefén Alexander Pärleros. Gratis inträde och gratid dricka och hade en jävligt rolig kväll.

KOm hem vid fem-halv sex och vi vill bara sova. Men helt plötsligt står det två dudes och tjatar om att våran lägenhet inte var så "fräääääsch" utan rätt äcklig. Visst, bara dra! Men jag somnade rätt gött ändå. Vaknade upp halv ett och då förstod jag var dom menade. Lägenhetern var rätt äcklig. Så det var bara att börja städa och göra iordning. Stack ut på stan och käkade innan vi tog bilen hem med "I´ll do you lika a truck" på högsta volym.

Tack för en toppen helg tjejer!

Mitt internet har hängt upp sig nu i flera dagar till sigår när mamma äntligen fick iordning på det.

I onsdags när jag senast skrev mitt inlägg så satt jag ehmma hos Therese och färgade hennes hår. Efter en roadtrip till stan så fick jag för mig att exprimentera lite också. Slutade med att det inte blev ljusa slingor utan såg mer ut som organga morötter som växte i håret på mig. Så åkte hem med luvan på huvet men som tur var hade jag bilen denna onsdagskväll.

I torsdags var det inte så mycket annat att göra än att trampa iväg hem till Ebba för att slänga i två paket färg igen. Och efter det såg det lite bättre ut iallafall, som tur är. För i torsdagskväll var det middagskalas för Josse och Ebba hemma i Trädgårdsstaden innan vi drog en utgång på Husaren.

Det blev en såndär typisk idiotisk utekväll med idioter i var och varannat hörn, eller så var det bara för att jag var lite full, vad vet jag. Men kom hem i säkert förvar iallafall samtidigt som jag nästan exploderade av lycka när jag fick sms om att det bara var att tagga Stockholm i helgen. Så ja, i fredags åkte jag, Ebba, Lisa, bea och josefine till Stockholm. Det var rätt så nice även om att jag känner mig mer hemma på Husaren än på Sture companiet.

Tisdagkväll och mina ögon kommer snart att stängas automatiskt. Är jätte trött öven fast jag legat i sängen fram tills klockan tre  på efternmiddagen och halvsovit. Men imorgon är det nya och friska tag. Ska först till läkaren vid nio tiden sedan åker jag ut till mitt lilla hjärta och äter frulle tillsammans. Sedan blir det en exprimentera-med-håret-dag. Ska försöka fixa något, så slipper det se ut som att jag har en svintoboll på huvet. Godnatt!

Vad är det för väder vi fått till Sverige? Blir så deprimerad av att det bara regnar och är grå himmel hela dagarna. Vill ha sol och värme nu dom sista dagarna innan skolan börjar. Humöret sjunker lite kan man säga.

The Last Song -
en romantisk komedi som ni MÅSTE se.

Kände att jag behövde få ur mig detta här och nu. Som ni alla vet har man under sommaren huuur mycket som helst att göra. Vissa dagar har jag bara kommit hem för att sova, ta en dusch och säga hej till familjen innan det är dags att dra sig ut i världen igen. Så med tanke på bloggningen så har det legat på is lite granna. Har inte haft tid, ork eller lust att sätta mig inne vid datorn när det är strålande sol ute. Det har mer eller mindre inte varit som i våras när jag uppdaterade bloggen var femte minut och ibland satte jag tillomed larm på mobilen för att jag var tvungen att slå mig ner och skriva några rader. På den tiden var bloggen som en såndär Tammagouggi ni vet som man hade när man var liten. Den var tvungen att matas, som man kan jämföra med att skriva ett inlägg. Den var tvungen att rastas och göras rent som man kan jämnföra med utseendet och bloggens utstrålning. Underhållas så den inte dör ut, detsamma som när det gäller bloggens mening med det hela.

Men som sagt, i sommar har det ju inte riktigt blivit så. Har tänkt flera gånger att sätta mig och skriva flera inlägg men då kommer det något annat i vägen. Men om en vecka börjar skolan och allt kommer bli som vanligt igen. Längtar nästan lite, komma tillbaka till dom gamla rutinerna och dom vardagsliga sysslorna. Och dessutom är det trean som gäller nu. Ett helt fullspäckat studentår med massa trevliga stunder, fester och äventyr med dom bästa. kan knappt bärga mig, ska bli så gaaaalet kul.

Denna sommaren har gått liite för fort tyckte jag ändå. Har inte gjort speciellt mycket men samtidigt har jag haft fullt upp. Åkte direkt ner till Afrika och bosatte mig på den Tunisiska ön Djerba en vecka med min kära familj dagen efter skolavslutningen. Det var nog det bästa som kunde hända då, från och med den veckan ändrades mitt liv till något positivt och en vecka av vila gjorde satte sina spår. Därmed orkade jag sedan jobba i stort sett ända fram till 30 juli då jag och mina 10 underbara vänner tog vårat pic och pack och satte oss på ett plan ner till Turkier för en riktig partyvecka i Alanaya. Veckan började bra, ända fram till hälften låg i halsfluss. Själv sov jag 24 timmar i sträck onsdag-torsdag, men eftersom det var dåligt väder den dagen blev jag inte ledsen för det. Men efter en sjukt galen vecka kom vi hem och drog racet direkt till Olstorp där kära Hoffmaestro spelade. Skönt att landa på svensk mark igen och inte känna sig konstant svettig 24/7. En vecka sjukskriven på det och i söndags jobbade jag min sista dag bland 80+ för den här sommaren. En 40 års fest för mamma har jag hunnit med också, en riktig lyckad sådan.  Annars har jag spenderat alla fina sommarkvällar med kära vänner eller med min familj vid solnedgången. En underbar sommar har det varit men innan jag är redo att dra mig tillbaka till skolbänken och nya måsten är det en del saker jag ska hinna med. Förhoppningsvis drar vi en helhelg i Stockholm den kommande helgen för att se en annan del av världen.

Som vanligt blev det måndags-häng på Pim´s igår. Åkte in med min kära vän Sofia vid sju tiden för att sedan möta upp Jessica. Inom loppet av 2 minuter kommer det 6 personer till och där satt vi och pratade om allt från Alanya till Aiya Napa.
Några timmar senare drog vi oss mot Skultorp hem till Jonatan där det var hemflyttnings-fest. Trött och gnällig som en 2-åring och äcklig som en påse-skit satt jag och gäspade fram till klockan ett innan taxin rullade hemåt igen.

Men jag hade trevligt, i vissa stunder iallafall. Trevligt folk som vanligt självklart och intressanta stunder då och då.

Nu är det ungerfär en vecka och två dagar kvar tills skolan börjar. Detta sommarlovet har gått så himla fort att jag en svet vad jag själv gjort. Jag har jobbar, varit en vecka i Tunisien och en i Turkiet, bott några dagar i stugan och resten av tiden har bara försvunnit. Men innan skolan börjar har vi målet att tillbringa en helg i Stockholm.

Det värsta med att vara ledig är att det inte är fint väder en enda minut under hela dagen. Det enda jag ser utanför mitt fönster just nu är gråa stora tjocka svarta moln, trevligt? Nee. hade inte klagat på om det hade varit strålande sol och 25 grader.



Idiot. Det står det i var och varannans panna. Förstår inte vad det har hänt med folk på senaste tiden. Jag söger inte att jag är skuldfri och guds bästa barn heller men hur kan man ens komma på tanken? Det undrar jag.

Vilken helg. Kan börja med att säga att min helg varit super duper mega bra. Haft alltifrån 40 års-fest till båtåkning, till taxi-driver, till soffhäng.

Fredag: Vaknade av att mamma hoppade på mig i sängen vid halv nio tiden och slog mig med tidningen i huvuvdet. Hela dagen skulle bli skit stressad men även förhoppningarna på att det skulle bli en underbar kväll. 40 årsfesten för mamma som varit planerad i någon månad eller så skulle äntligen gå av stapeln. Med 60 middags gäster var det bara att sätta igång med matlagningen, fixa det sista i stugan och tillslut ladda kameran och packa ihop alla överraskningar som mamma skulle få på kvällen.
Kvällen slutade mer eller mindre bra på alla sätt. Allti ifrån pensionärs dans till klunkning av öl började folket trappa av vid två tiden och liiiiite för runda under fötterna.

Lördag: Vakna upp bara 200 meter från feststugan hemma hos min goding Bengan. Satt och nötade facebook i någon timme innan jag åkte hem för att ta mig en välbehövd dusch. Sedan åkte jag, Bengan och örebroarna Emil och Jocke ut med båten på vättern. Kanske inte var sommarens finaste dag men det var en riktig upplevelse att få se folket komma upp på vattenskidorna.
Lördagskvällen började sedan hemma hos fru Eklund för en jättegod middag. Medans 4 stycken satt och pimplade vin satt jag och drack mitt vatten för att bilen stod redo att köra utanför. En snabb sväng förbi Julle och hälsa på folket innan ja körde in resten till Pim´s och jag körde vidare för att köra Alex till Berg. Tillbaka till stan sedan köra hem till kära Tibro igen innan jag åkte hem och drog några arga ord ur min mun, sedan somnade jag som en stock i min nybäddade säng.

Söndag: Jobbade mina sista 4 timmar på sommarlovet. Och nu är  jag ledig i en och en halv vecka innan ett kommande student år kommer. Jag blir bara glad glad och ännu gladare.

Godmorgon, sitter just nu och hostar som aldrig förr. Helt sjukt att jag blir bättre någongång. Gått med det här i över en vecka nu och jag får inte ens komma till läkaren. Så vad säger man - DAGENS SPARK I RÖVEN GÅR TILL TIBRO VÅRDCENTRAL.

Annars har vi fullt upp här hemma. Mat ska fixas, tårtor ska bakas, stugan ska dukas för imorgon väntas det 40 års-fest för mamma. Alla mina överraskningar har jag under kontroll, tror jag.. Det märks imorgon då 65 middagsgäster ska komma. Och efter det har jag några alldeles för söta vänner som kommer och firar min mamma som börjar komma upp lite i åren nu.

Min hosta håller fortfarande i sig, men jag kan inte leka förlamad för det så idag har jag plågat mig själv i Skövde och handlat hela bilen full med massa mat och grejer tills på fredag. Fick även med mig en topp hem från Bik Bok, mamma var tydligen på bra humör vilket gynnar en hemkommen tjej från Alanaya.

Iallafall, annars har jag inte gjort något mot världen idag heller. Lipat framför tv:n där Dear John rullade, grillat 8 kg kyckling på tre timmar och lyssnat på "Airplanes" ca 47 gånger. Så nu tänkte jag byta låt till Monty - Seglaren och lägga upp bilderna från Alanya.

Idag är det ett år sedan du lämnade oss kvar här nere på jorden. Du förstår inte hur mycket jag/vi saknar dig. Alla glada stunder, ditt underbara skratt, ditt fina leende och ditt underbara du fattas bland oss idag, och det kommer alltid att göra. Idag var det en hemsk dag att hälsa på dig, minnena blev starkare än någonsin. Jag tror inte att du förstår, men jag hoppas du gör. Du är den vi aldrig kommer glömma. Nummer ett i allas hjärta, allas favorit. Albin, saknar dig vännen!

Ja, det kan man säga. Hemma igen efter en oförglömlig vecka i Alanya. Längtar redan tillbaka till vårat äckliga hotellrum, vidriga pool, knepiga personal, stekheta dagar vid stranden och svettiga kvällar/nätter på The Doors. Mern vi har haft det kul, sjukt jävla kul har det varit men ändå skönt att komma hem. Dock kunde ju trök-Sverige bjuda på något annat än bara regn, regn och regn någongång.

Efter att vi hade landat i Göteborg vid halv åtta igår så tog vi racet direkt till Olstorp för att sedan stå och trängas bland hundra-tals människor i väntan på Hoffmaestro. Grymt!

Inna - Sun it up
Desaparecidos Vs Walter Master J - Ibiza