PÅ BENEN IGEN

On the road again men fortfarande med värre än värsta förskyldningen. Kändes som jag skulle få influensan bara för att jag är jag, inget annat. Otur liten prinsessa som mormor kallade mig. Prinsessa skippar jag och behåller otur.

Imorgon slår jag klackarna i taket och sätter mig med ett leende på läpparna på bussen för att ta mig genom sista dagen på praktiken. Längtar fruktansvärt mycket till skolan eller så längtar jag bara fruktansvärt mycket bort från praktiken, va vet jag men det kommer visa sig. Nu kan man dra alla över samma streck.

En del är ju bara dumma i huvet, FAN VA UNDERBART ändå.


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0