I`VE GOT NO ANSWER

Idag skulle jag haft min första söndag på tio veckor som jag verkligen kunde få sova ut på riktigt. Inte slippa gå upp tidigt för att passa in i någon annans jävla planering, eller åka iväg på något släktkalas och halvsova. Nej, inte ens behöva ställa klockan för att ta tag i skolarbete. Däremot vaknade jag redan halv tio av troligen mitt livs största förskyldningsanfall.

Så Karin och jag drog igång ännu en film och gjorde en smarrig banan/hallon/blåbär smoothie och kröp ner framför tv:n igen. Efter att jag sedan följt henne till bussen tog jag mig en tur i stormen. Men nu sitter jag här - förväntansfull och har ingen söndagsångest.


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0